Glasögonfri

I går runt 1830 kom jag hem från miniresa till Stockholm... Jag var (är förmodligen fortfarande) helt utmattad! Känns som hela veckan bara har varit till för att försöka knäcka mig. Jag vill bara ha tillbaka mitt C och tillbaka en hel häst. Men det kommer inte ske på ett tag så nu är det bara att försöka ta sig i kragen och fira valborg idag och dricka måttligt och inte tänka på saker som tynger mig. Det finns TROTS alla motgångar så många som bryr sig om mig och jag om de! Det är få förunnat!